Ta hand om dig själv så att du kan vara ett tryggt stöd för ditt barn

Under en separation eller en konflikt om vårdnaden är det lätt att glömma sig själv. Det kan kännas som att det varken finns plats eller tid för det. Ändå är ditt lugn och din styrka precis det som ditt barn behöver mest. Att ta hand om sig själv är inte själviskt — det är en del av ansvaret för barnet.

Ditt barn hämtar lugn från dig

Barn känner av spänning, även när ingen talar om konflikten. När du är stabil känner ditt barn fast mark under fötterna. Du behöver inte vara perfekt eller orubblig. Det räcker att vara närvarande och förutsägbar.

Den som är utmattad har svårare att hålla tålamodet. Att ta hand om dig själv är därför också att ta hand om bandet till ditt barn.

Sömnen och det grundläggande

I en kris är sömnen ofta det första som sviktar, och med den det klara tänkandet och kontrollen över känslorna. Svåra beslut som fattas efter en sömnlös natt blir sällan bra.

Återvänd till de enkla sakerna som du kan påverka:

• regelbundna sovtider, även om sömnen inte kommer direkt
• regelbundna måltider och vatten under dagen
• lite rörelse utomhus
• en stund utan telefon och utan konflikten

Dessa vanor löser inte tvisten, men de ger dig kraften att möta den.

Bär inte allt ensam

Du behöver inte bära detta ensam. Att berätta för någon du litar på hur du verkligen mår är inte svaghet — det är mognad.

Dela på bördan: låt någon hjälpa till med vardagen och låt en annan helt enkelt lyssna. Om känslorna blir för mycket är ett samtal med en fackperson ett klokt steg, inte ett misslyckande.

Håll konflikten borta från ditt barn

Att ta hand om dig själv hjälper dig att inte föra över spänningen på barnet. Dina känslor inför den andra föräldern är dina — ditt barn ska inte behöva bära dem.

Ge sorgen och ilskan plats utom barnets räckhåll: hos en vän, i en dagbok, hos en fackperson. Ditt barn behöver en förälder, inte en bundsförvant i tvisten.

Små steg räknas

Det handlar inte om en stor förvandling, utan om en sak om dagen som stärker dig. Lugnet byggs upp långsamt, och det är helt i sin ordning.

Att vila är inte att vända ditt barn ryggen. Det är sättet att finnas kvar vid dess sida länge, med din styrka i behåll.